Låg emotionell intelligens – 7 tecken och vad det kan leda till
Vad innebär egentligen låg emotionell intelligens? Och hur kan det märkas i arbetslivet, i relationer och i ledarskap?
Låg emotionell intelligens innebär inte att en person saknar känslor, empati eller förmåga att skapa relationer. Det handlar snarare om att ha svårare att förstå, tolka och hantera emotionell information, både hos sig själv och hos andra.
Emotionell intelligens påverkar bland annat hur vi förstår oss själva, uttrycker våra behov, bygger relationer, fattar beslut och hanterar stress. När dessa förmågor är mindre utvecklade kan det påverka både samarbete, prestation och ledarskap.
Vad innebär låg emotionell intelligens?
Emotionell intelligens handlar om flera olika förmågor, exempelvis självinsikt, emotionell självreglering, empati, social medvetenhet och hur vi använder emotionell information när vi fattar beslut. Låg emotionell intelligens, ibland beskrivet som låg EQ, kan därför visa sig på olika sätt.
En person kan exempelvis vara bra på att förstå andra men ha svårare att identifiera sina egna känslor. En annan kan ha god självinsikt men reagera impulsivt under press. Det är därför mer relevant att se emotionell intelligens som en kombination av olika förmågor än som en enkel uppdelning mellan personer med ”hög” eller ”låg” emotionell intelligens.
7 tecken på låg emotionell intelligens
Det finns inget enskilt beteende som avgör om någon har låg emotionell intelligens. Däremot finns det mönster som kan tyda på att vissa emotionella och sociala förmågor behöver utvecklas.
En person med låg emotionell medvetenhet kan ha svårt att identifiera och sätta ord på vad hen känner. Stress kan uppfattas som irritation, osäkerhet som frustration och oro som ett behov av kontroll. När vi inte förstår våra egna känslor blir det också svårare att förstå varför vi reagerar som vi gör och att styra våra reaktioner.
Låg emotionell intelligens kan märkas genom starka eller snabba reaktioner i pressade situationer. Personen kanske blir defensiv, arg, undvikande eller fattar beslut i affekt. Det kan bli särskilt utmanande i roller där man regelbundet behöver hantera konflikter, förändringar, svåra samtal eller hög arbetsbelastning.
Ett annat tecken kan vara svårigheter att uppfatta sociala och emotionella signaler eller att förstå varför andra reagerar på ett visst sätt. I arbetslivet kan det bidra till missförstånd, sämre kommunikation och konflikter som annars hade kunnat förebyggas.
Mindre utvecklad emotionell intelligens kan innebära att det är svårare att förstå andras känslor, behov och perspektiv. Det behöver inte betyda att personen bryr sig mindre om andra. Det kan istället handla om att emotionella signaler inte uppfattas eller tolkas på samma sätt.
Svårigheter att hantera feedback kan vara ytterligare ett tecken. Kritik eller återkoppling kan exempelvis uppfattas som ett personligt angrepp, vilket kan leda till försvar, bortförklaringar eller att ansvaret läggs på någon annan. När det blir svårt att skilja mellan saklig återkoppling och den egna emotionella reaktionen kan också möjligheten till utveckling påverkas.
När självinsikt, empati och emotionell självreglering brister kan det bli svårare att bygga och behålla tillit.
Det kan exempelvis visa sig genom återkommande konflikter, svårigheter att lyssna på andra eller problem med att förstå den egna rollen när samarbetet inte fungerar.
Känslor påverkar våra beslut, oavsett om vi är medvetna om det eller inte. En person med låg emotionell medvetenhet kan uppfatta ett beslut som helt rationellt samtidigt som det i praktiken påverkas av exempelvis rädsla, irritation, prestige eller stress. Att förstå den emotionella information som ligger bakom våra reaktioner kan därför vara en viktig del av att fatta mer genomtänkta beslut.
Hur påverkar låg emotionell intelligens arbetslivet?
I arbetslivet blir emotionella förmågor särskilt viktiga eftersom vi hela tiden behöver förhålla oss till andra människor. Vi samarbetar, kommunicerar, ger och tar emot feedback, hanterar förändringar och fattar beslut. Ofta under tidspress.
Låg emotionell intelligens kan därför påverka både individen och människorna runt omkring. Svårigheter med självinsikt eller emotionell självreglering kan exempelvis bidra till konflikter och stress, medan svårigheter att förstå andras perspektiv kan påverka kommunikation, relationer och samarbete.
Det betyder samtidigt inte att en person med mindre utvecklade emotionella förmågor fungerar dåligt i alla situationer. Olika roller och situationer ställer olika krav, och emotionell intelligens består av flera förmågor som kan vara olika starkt utvecklade.
Låg emotionell intelligens i ledarskap
För chefer och ledare kan emotionella förmågor få särskilt stor betydelse eftersom det egna beteendet påverkar fler människor.
En chef som har svårt att reglera sina egna känslor kan exempelvis bli defensiv, undvika svåra samtal eller reagera starkt under press. Bristande social medvetenhet kan samtidigt göra det svårare att uppmärksamma signaler om låg motivation, konflikter eller oro i gruppen. Över tid kan sådana mönster påverka tillit, engagemang, samarbete och prestation.
Emotionell intelligens i ledarskap handlar därför inte om att alltid vara lugn, empatisk eller positiv. Det handlar snarare om att förstå både egna och andras emotionella reaktioner och kunna använda den informationen på ett konstruktivt sätt.
Går det att utveckla låg emotionell intelligens?
Ja. Emotionell intelligens består till stor del av färdigheter och förmågor som går att utveckla.
Det kan bland annat handla om att träna på:
Det är därför ofta mer konstruktivt att se låg emotionell intelligens som ett utvecklingsområde än som en fast egenskap eller etikett på en person.
”Varför tar de inte mer ansvar?” Utan: ”Vad gör jag idag som gör det lättare eller svårare för andra att ta ansvar?”
Bra ledarskap kommenderar inte fram ansvar. Det skapar tydlighet, ägarskap och uppföljning som gör ansvarstagande möjligt och en kultur där vi går från ”Har jag gjort mitt?” till ”Har vi lyckats?”
Hur vet man om man har låg emotionell intelligens?
Det är inte alltid enkelt att bedöma sin egen emotionella intelligens. Just bristande självinsikt kan göra det svårt att upptäcka vissa beteenden och återkommande mönster hos sig själv.
Återkommande svårigheter att identifiera egna känslor, hantera reaktioner under press, förstå andras perspektiv eller ta emot feedback kan vara signaler på områden som är värda att undersöka närmare. Enskilda beteenden eller situationer är däremot inte tillräckliga för att dra slutsatsen att någon har låg emotionell intelligens.
För den som vill få en mer strukturerad bild av sina emotionella styrkor och utvecklingsområden kan ett EQ-test vara ett sätt att öka självinsikten.
EQ-i 2.0 är ett vetenskapligt utvecklat verktyg som mäter emotionella och sociala förmågor inom områden som självuppfattning, relationer, beslutsfattande och stresshantering. Syftet är inte att få ”högt” på allt, utan att bättre förstå hur olika emotionella förmågor påverkar hur du leder, samarbetar, kommunicerar och fattar beslut.
Från låg emotionell intelligens till utveckling
Frågan behöver alltså inte bara vara:
Har jag hög eller låg emotionell intelligens?
En mer användbar fråga är:
Vilka emotionella förmågor behöver jag utveckla för att fungera bättre. Särskilt när situationen blir svår?
Genom ökad självinsikt och förståelse för de egna emotionella mönstren blir det också möjligt att identifiera vilka förmågor som kan behöva utvecklas.
Kontakta oss på Kandidata
Vi stöttar organisationer att utveckla ledarskap som håller, även när det brinner.
Mer inspiration🌸
Vi håller webbinar MorgonKaffe utan kostnad månadsvis. Om du vill lyssna i efterhand så har vi en ”MorgonKaffe på Termos” med alla våra färeläsningar och styrketårar.
Utveckla ledarskap
Vill du ha hjälp att bygga en kultur där ansvar växer från insidan? Vi tränar ledare under 3 månader på vår kurs LedarLyftet